En äldre man pressar sin kraftiga kropp mot en stor bur fylld med levande maskar för att mjuka upp dem inför samlagets glidning.
Gubben fuckar burk med maskar för att göra den smörig och mjuk
Utökad berättelse
Det duggfuktiga morgonsolens ljus faller snett genom det dammiga fönstret och fångar dammkornen i luften. Den äldre mannen, med hud som liknar en grov läderjacka, knäböjer framför den tunna glasburken. Hans handflator, ruva och spruckna efter år av hårt arbete, trycks mot den kalla glasytan. Inuti burken svävar tusentals vita maskar i en klibbig, genomskinlig massa.
Med bestämdhet trycker han sitt underliv mot öppningen där maskarna samlas. Det mjuka, fuktiga ansiktet mot burken möter mannens torra, varma hud. Maskarna kryper ivrigt över hans panna när han pressar sig djupare in i burken. En stark, klibbig ljud ljuder när huden och de levande varelserna smälter samman.
Hans djupa, mörka ögon ligger i pannans skugga. Maskarnas rörelser skapar en rytmisk puls under hans hud. Han suckar djupt, ett ljud av både ansträngning och tillfredsställelse. Den söta, sura lukten av maskar fyller rummet med en primitiv doft.
Till sist lyfter han huvudet och lämnar ett mönster av kladdiga spår på kinderna. Maskarna, nu mjukare och smörigare, verkar dansa i luften bakom honom.